Riskbedömning i SAM - systematiskt arbetsmiljöarbete

Vad är en riskbedömning?

En riskbedömning är en strukturerad värdering av risker i arbetsmiljön för att avgöra hur allvarliga de är och vilka åtgärder som behöver vidtas. Det är en av grundstenarna i systematiskt arbetsmiljöarbete.

Begreppet används både för processen där man identifierar risker och sedan värderar dessa, och för det enskilda steget där en redan identifierad risk värderas.

En bra riskbedömning, oavsett om det handlar om hela processen eller den enskilda värderingen, är konkret, dokumenterad och leder till åtgärd. Att bara konstatera att risker finns utan att rangordna dem eller koppla dem till handling är inte tillräckligt.

När ska en riskbedömning göras?

Riskbedömningar ska vara en återkommande del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Hur ofta de ska göras styrs av riskbilden i verksamheten och hur organisationen utvecklas och förändras.

Arbetsmiljöverket delar in riskbedömningen i två huvudsakliga sammanhang: inför planerade förändringar i verksamheten och som en del av det löpande arbetsmiljöarbetet.

Arbetsgivaren ska undersöka om planerade ändringar i verksamheten medför risker för ohälsa eller olycksfall och bedöma dessa innan ändringarna genomförs. Exempel på sådana förändringar är:

• Organisationsförändringar som påverkar bemanning eller ansvar
• Ny eller ändrad utrustning, maskiner och arbetsmetoder
• Nya rutiner eller arbetssätt
• Om- och nybyggnation, flytt eller ombyggnad

Regelbundna undersökningar och riskbedömningar görs genom exempelvis riskobservationer, skyddsronder, andra mätningar eller medarbetarsamtal. Här kan risker fångas upp innan de leder till tillbud eller olyckor.

Om en olycka eller ett tillbud ändå inträffar behöver verksamheten utreda vad som orsakade händelsen. Utredningen kan resultera i förändringar i rutiner eller arbetssätt och riskbedömning bör vara en del av processen.

Hur en riskbedömning går till

Att göra en riskbedömning är inte komplicerat, men det kräver en viss struktur. Processen följer fyra steg som sammantaget tar er från observation till genomförd uppföljning.

1. Identifiera risken. Beskriv vad det är som kan orsaka skada eller ohälsa. Det kan vara en maskin utan tillräckligt skydd, en hal lastkaj, en hög arbetsbelastning eller en rutin som inte fungerar. Var konkret. "Stress" är inte tillräckligt, "återkommande otillräcklig återhämtning på grund av att pauser saknas i schemaläggningen" är användbart.
2. Bedöm risken. Avgör hur allvarlig risken är genom en bedömning av sannolikhet och konsekvens. Det går bra att använda en enkel skala; låg, medel eller hög risk. Vill man tydliggöra bedömningen kan en riskmatris vara en bra hjälp för att kombinera de två dimensionerna.
3. Besluta åtgärder. Allvarliga risker ska åtgärdas omedelbart. Risker som inte kan åtgärdas direkt sammanställs i en handlingsplan där det framgår när åtgärden ska vara klar och vem som är ansvarig.
4. Följ upp. Kontrollera att åtgärden har genomförts och att den har gett önskad effekt. Om risken kvarstår behöver ni vidta ytterligare åtgärder eller välja en annan strategi.

Så bedömer du en risk

För enklare riskbedömningar räcker det ofta att klassa risken på en tregradig skala. För en grundligare bedömning som tydliggör tänket bakom bedömningen är en riskmatris ett bra verktyg.

En riskmatris kombinerar två dimensioner: sannolikhet (hur troligt det är att något händer) och konsekvens (hur allvarligt det blir om det inträffar). Båda värderas på en skala (typiskt 1-5) och produkten av de två ger ett riskvärde som sedan översätts till en riskklass.

Vad ska en riskbedömning innehålla?

En riskbedömning ska enligt AFS 2023:1 vara skriftlig. För att den ska fungera som underlag för åtgärder och uppföljning bör den innehålla:

1. Vilken aktivitet eller förändring som bedöms och datum
2. Vilka som deltagit i bedömningen
3. Identifierade risker, beskrivna konkret
4. Bedömning av riskernas allvarlighetsgrad
5. Beslutade åtgärder med ansvarig person och deadline
6. Plan för uppföljning av åtgärderna

Åtgärder tillsammans med ansvariga personer och deadlines utgör handlingsplanen, och det är den som verksamheten sedan arbetar vidare med.

Exempel på riskbedömning

Här är ett exempel på hur en riskbedömning kan se ut inför en verksamhetsförändring. Scenariot är att ett mindre tillverkningsföretag flyttar produktionen till en ny lokal med delvis ny utrustning. Flytten planeras till den 1 september. Inför flytten görs en riskbedömning där flera risker identifieras och värderas tillsammans.

Efter att riskerna sammanställts blir det tydligt vilka som behöver prioriteras och vem som är ansvarig för att göra vad.

Vem ansvarar för riskbedömningen?

Det är arbetsgivaren som ansvarar för att riskbedömningar görs. Ansvaret följer av arbetsmiljölagen och AFS 2023:1 och kan inte delegeras bort, även om den praktiska uppgiften att genomföra bedömningen ofta läggs på en chef, arbetsmiljöansvarig eller HR-funktion.

Riskbedömningen ska göras i samverkan med arbetstagarna. Skyddsombudet är arbetstagarnas representant och ska alltid involveras. De medarbetare som direkt berörs av det som bedöms bör också vara med, eftersom de ofta har den bästa konkreta bilden av riskerna i sitt eget arbete.

För mer specifika risker, exempelvis kring kemiska ämnen, ergonomi eller psykosocial arbetsmiljö, kan företagshälsovården eller andra experter behöva involveras för att kompletera den interna kompetensen.